fredag 29 oktober 2010

Iskallt stål

Hjärtat slår frenetiskt och andhämtningen är snabb
Lungorna bankar brutalt mot revbenen
Pulsen slår hårt på halsen och i tinningarna

Dunkdunk...
Det gör fysiskt ont.
Huvudet sprängs av allt blod som rusar runt i ådrorna
Svetten lackar och dränker porerna på min hud

Jag vaknar med tvång upp ur min dröm
Kämpar för att öppna mina ögon i den värld jag somnade i
Segt och svårt
Vet inte om jag vågar vakna
Jag måste

Spärrar upp ögonen som svider av sömnbrist och ofärdigt vilandeMunnen är torr och läpparna fnasiga
Troligen för att jag frustrerat försökt vakna en stund och andats intensivt
Försöker fukta läpparna med tungan
Den är lika torr och svullen som en uttorkad tvättsvamp

Paniken växer inom mig
Var det en dröm eller är han i mitt rum?
Känner förlamningen i min kropp släppa sitt grepp
Vågar knappt vända mig om i sängen
Av rädsla att mannen står vid min säng med kniven i högsta hugg
Hjärtat hamrar hårt mot bröstkorgen
Jag är rädd att han hör var jag är
Att hjärtat förråder mitt gömställe

Hjälp mig!!!
Få mig att andas tyst och lugnt
Få mitt hjärta att slå behagligt
Så jag inte syns eller hörs
Vill inte att han märker mig
Vänta lite…
Minnet klarnar sakta
Var det inte så att jag blev bunden i min dröm?
Bakbundna händer och rep om mina ben?
Ser inte längre mannen, utan mig själv ligga där på golvet
På min högra sida
Håret är stripigt
Mina ögon är uppspärrade av vild skräck
Mörka skuggor under ögonen
Han fick tag i mig
Han hittade mig
Var är kniven???

Hjälp mig!!
Jag tittar ned på bordet och ser det kalla stålet på knivbladet
Han hade glömt ta med kniven
Han ska knyta fast armarna med benen bakom min rygg
Han syns inte men jag VET att han är där
Bakom mig

Jag tar upp kniven och känner skaftet ligga isande i min hand
Hela kniven är av kall, hård metall
Jag lyfter min hand, tyngd av vapnet
Det första hugget träffar under foten.
Det andra i sidan av buken, tredje på låret.
Huggen haglar över kroppen...

Som är min egen...